AMSTERDAM

NU FLYTTAR JAG (IGEN)

2008-03-13T10:30:00.002+01:00

Jag har kommit fram till att jag hellre bor hos WORDPRESS. Kom och hälsa på mig där:

MIN NYA BLOGG

Förändring

2008-03-10T08:14:00.002+01:00

Igår natt när jag kom efter att ha varit ute och ätit hade jag en katt.

Och en polack.

De har kommit för att bo hos mig.

Det var underligt.

Kvinnodagen och toppchef som köper sex

2008-03-08T17:22:00.002+01:00

Två saker fick mig att haja till idag när jag läste DN.

Först och främst att jag kom på att det var 8:e mars idag, men var tvungen att leta mig fram till något relaterat till Internationella Kvinnodagen.

Varför lyfts det inte fram på ett bättre sätt, man skulle ha kunnat skriva alla sina artiklar ur ett feministiskt perspektiv idag.

Ett urval av artiklarna idag; Kosovo, Thatcher och Moderaterna som lovar skattesänkningar.

-Titta på kvinnors förhållande i nyblivna Kosovo och vad den aktuella politiska situatuionen har för eventuellt inflytande på kvinnors situation.
- Thatcher som enda kvinnlig premiärminister, med uppföljning om kvinnor i politiken i dagens England?
- Skattesänkningar som gynnar eller missgynanar kvinnor, t.ex ensamstående mammor, änkor etc.

Det måste ju finnas miljoner vinklar som kunde ha använts, det är ju inte direkt en överraskning att det är kvinnodagen idag.

Sen det andra var 'toppchefen' som tog med sig en rysk hora på hotellrummet och blev tagen på bar gärning. I sig inte så överraskande. Men var fick han sina dollar ifrån, han lär ha betalat 300 dollar. Hur många tar med sig dollar på sin resa mellan Sundsvall och Stockholm????????

Tjuvlyssnat

2008-03-08T17:20:00.001+01:00

Förra veckan fick jag ett mail av min storebror att han hittat min blogg.

Det var min käre morbror och tillika gudfar, Åke, som hittat mig.

Tack för den.

Nu kan jag ju aldrig mer skriva något när man vet att hela familjen snokar runt här :).

Jag är tillbaka, eller rättare sagt min datorskärm

2008-03-07T20:07:00.000+01:00

Otack är världens lön

2008-02-27T17:26:00.003+01:00

Läste en bra kommentar i en bok häromdan:

'Djävulen sover aldrig, Gud måste man väcka varje morgon'.

Det verkar så jobbigt när man tänker på hur man måste ligga i för att rädda sin själ och uppnå himmelriket. Framförallt när man tänker på hur lätt det är att var den andre snubben till lags, man behöver inte göra ett skit och ändå är han nöjd.

Jag fattar inte det.

Atlas var väl en föregångare till de monolitiskt troende.

Hur förklarar man detta problemet (för sig själv)? Eva?

Krash

2008-02-24T18:28:00.001+01:00

Min helvetes jävlar skit laptop har kraschat, skärmen funkar inte.

Nu måste jag försöka lösa detta.

Kalle Anka

2008-02-18T09:49:00.002+01:00

Igår käkade jag lunch med en kompis.

På min tallrik låg bland annat ankmage.

Smaken var det inget fel på men tanken på att det var en liten ankmage fick det ändå att vända sig lite i min egen mage.

Catch the wave

2008-02-15T14:37:00.003+01:00

Äntligen har jag min egen internetuppkoppling igen. Behöver alltså inte sitta klistrad med min laptop mot fönstren för att fånga upp lite av grannarnas trådlösa.

Fast nu sitter jag där igen, i soffan närmast fönstret.

Tror jag ska gå ut.

Jag kan inte åka skridskor

2008-02-10T22:01:00.000+01:00

det var något jag skämdes för när jag var liten. Hur jag än försökte så var jag en kobent liten kille som nästan sket på sig av skräck och skam. Konstigt nog kommer jag ihåg hur jag tvingade min käre far att ta med mig till en parkeringsplats som gjorts om till isbana -sent på kvällen. Jag ville så gärna lära mig, men jag ville inte bli sedd. Var kommer denna ska ifrån?? En stackars liten unge borde inte känna sig skamsen.

Men jag lyckades inte lära mig, jag blev förbannad och sen blev det aldrig av att jag försökte igen.

Typ 20 år senare får jag syn på ett par assnygga beiga mocka rullskridskor med gula hjul. Skit i om jag inte kan åka, jag ska ha dem.

Inte heller nu blev det åka av.

Efter att ha bott i Amsterdam i ett par år var jag hemma och hittade mina rullskridskor och bestämde mig för att ta med dem ner och börja åka.

Det gick bra.

Nu har jag rollerblades istället.

Hela helgen har jag varit ute och kört.

Skridskor kommer jag nog aldrig att åka. Jag har tvångstankar om att jag ska trilla och att den som är bakom mig kör över mina fingrar med sina nyslipade konståkningsskrillor. Plopp, plopp aj aj aj.

Fredagsdrömmar och vitt vin på eftermiddagen

2008-02-08T17:36:00.000+01:00

Då menar jag drömmar i sin fyskiska bemärkelse - tänk mormor.

De ligger i ugnen.

Vinet var i glaset.

Mor min skulle var stolt - eller orolig...........?

Jobbigt att vara ledig

2008-02-08T09:51:00.001+01:00

Imorse vaknade jag med tanken : Shit, jag är ledig idag.

Jab borde ha vaknat och känt ett lugn och tycka att det är härligt att vara ledig, men nä. Inte jag.

Nu har jag ångest för att jag inte vill gå till gymmet, borde tvätta, kanske ta itu med viktiga saker, betala min studieskuld och alla annan skit.

Jag måste skärpa mig. Jag måste lära mig att ta tillvara på det som 'ska' kännas bra och roligt.

Jag måste lära mig att sluta gnälla : )

Noja

2008-02-07T15:50:00.000+01:00

Kom på att jag borde lägga in den här länken till boken Post Secret som fick mig att tänka på ämnet.

Bajsa.

Det måste vara det jobbigaste som finns. Jag hatar det.

Åtminstone om det sker utanfor mitt eget hem. Det finns inget värre än att behöva gå på jobbet, det går bara inte.

Semester ska vi inte snacka om.

I boken fanns detta vykort:

Det var tydligen anledning nog för en kompis att köpa boken åt mig.

Ibland tror jag att det är jag själv som skickat det.

Trollstämmning

2008-02-06T14:30:00.000+01:00

Trollet kom precis in efter tre dagar i London.

Det kändes som om mjölken surnade.

Husbytarbög

2008-02-03T12:03:00.000+01:00

Nu imorse blev jag klar med min första websajt ever.

Jag har kommit på att grejen är att byta lägenhet/hus med folk när jag ska på semester. På så sätt sparar jag in på den största och mest onödiga kostnaden, att sova. Då kan kan man åka oftare på semester.

För att det skulle bli mer överskådligt och intressantare har jag gjort en sajt med ett par bilder på min lägenhet och mina tips på vad man kan göra i Amsterdam. Nu ska vi se om det har någon effekt. Tänkte att jag skulle be er som kommer här att kolla in den och kommentera, saknas info, är det för mycket info etc.

Min husbytarsajt.

Om du blir sugen på att byta så är det bara att maila.

UPPDATERING: Meningen med denna sajten ar att den ska laggas pa min profil pa www.itamos.com som ett tillagg, att gora det hela mer attraktivt.

Jag bara måste...

2008-02-01T09:51:00.000+01:00

Efter att inte ha satt min fot på ett gym i snart två år har jag skaffat mig ett nytt medlemskap. För en vecka sen.

Hur många gånger har jag varit där?

1.

Nu har jag gått tillbaka till sängen trots packad väska och att jag har tagit på mig träningsoutfit. För jag bara måste kolla om jag fått några mail.

Hoppas det finns nått mer jag bara måste.

öhhh.

Skärpning.

Ööööööhhhhhhhhhhhhhhhhh

2008-01-27T22:01:00.001+01:00

Shit vad uttråkad jag är. Men snart ska jag få gå på disko..

Tacka vet jag att få börja min arbetsvecka med grus i ögonen och en andedräkt som luktar bensin.

Hötorgskonst

2008-01-27T19:44:00.001+01:00

Kalla mig vad du vill.

Simpel, kulturbanause, fördömande.

Men jag föredrar en gigantisk badanka framför Tracey Emin.

Ägghuvud

2008-01-25T08:39:00.000+01:00

På med fulaste t-shirten och sen upp på cykeln.

Nu ska det repareras.

I mellandagarna vara jag på väg hem från Polacken och kände att en klippning inte skulle sitta fel. I samma stund som den tanken slog mig passerade jag en lite frisörsalong. Nu är det så att jag har en vurm för allt som är billigt, trots att jag vet att kvalitet ofta har ett pris.

När ska jag lära mig.

Nu har jag väntat på att snagget som blev resultatet av min önskan: - Inte för kort, kanske 1 cm uppe på, skulle växa ut så pass att det kan korrigeras.

På något sätt lyckades denna dam att få till mitt hår så att jag sett ut som Bert.

Onani

2008-01-24T22:29:00.000+01:00

är säkert ett bra ord att börja ett blogginlägg med om man vill öka sitt besökarantal.

Konstigt det där med att ona, att vi inte pratar om det. Om man har sex med åtminstone en till eller kanske flera så kan folk utan att tveka ta och slänga ur sig något om det

- Wow, vad glad du ser ut. Har du fått dig ett nyp?
- Shit, alltså. Igår träffade jag på en assnygg tjej/kille och vi höll på hela natten.
- Fan vad länge sen det var jag fick ligga.

Men det är nog aldrig man hör någon säga något i stil med:
- Wow, du ser ut som du haft ett skönt runk.
- Asså lyssna, igår hittade jag världens skönaste porrfilm och onade hela natten.
- Fan vad länge sen det var sen jag drog en handtralla.

(Tillägas bör att jag själv inte heller skulle komma mig för att säga något liknande, det är alltså ingen uppmaning att göra så. Vet inte om jag vill höra ...).

Vad man gör själv hemma (oftast) är alltså konstigare och pinsammare än att utföra likartade aktiviteter men med fler människor.

Det måste vara det ultimata beviset för att vi är gruppdjur.

Killen med moppen verkar ha mindre besvär att dela med sig av sitt onande.

Människor styrda av hat

2008-01-23T08:30:00.000+01:00

Heath Ledger dog igår.

Han blev bara 28 år.

Egentligen hade jag inte tänkt skriva om detta, men så trillade jag över detta.

Att de anser sig ha rätten att göra en sån sak får mig att vilja åka dit och sätta eld på deras jävla kyrka. Fast det unnar jag dem inte.

För mer information om dessa människor klicka här.

Kanske borde jag inte ha skrivit detta inlägg, genom att göra det får de mer uppmarksamhet. Men samtidigt måste folk få veta att de här idioterna finns.

HORHUS

2008-01-20T14:08:00.000+01:00

Det händer ofta att jag sätter mig framför datorn och vill blogga men kan inte ta mig för att skriva nått. Det beror mest på att så fort orden kommer i pränt så känns det så fattigt.

Eller ointressant.

Men nu kom jag på en grej som är, för svenska förhållanden, totally undheard of.

I ett möte förra veckan kom det på tal att Amsterdam planerar ett kommunalt horhus var kvinnorna kan jobba som egenföretagare - dvs ingen hallick. Då utbrister min chef att det bara måste vi göra. Inredningen alltså.

Så nu har jag raggat tag på mannen som driver projektet hos kommunen och vi har skickat ett brev till dem att vi är intresserade att fixa inredningen.

Moraliskt sett kan jag tänka mig massor av anledningar att inte göra det. Men också en massa att göra det. Om man nu ska knulla för pengar kan man lika bra göra det med en stilfull bakgrund som en vit kakelvägg.

En vecka kvar

2008-01-20T11:11:00.000+01:00

Pank.

Det är jag nästan aldrig. Jag har inget sparkonto, inget pensionsspar, inga fonder utan bara vad som sitter på mitt lönekonto. Normalt sett brukar det räcka till, men nu är jag pank. Tömning av skafferi och frys ligger inplanerat för veckan.

Men sen.

Då ska det shoppas.

Eller kanske inte.

Bilden av dessa shoppande damer har jag snott från min gode vän Michael Winter.

GO BOYS!

2008-01-18T20:50:00.001+01:00

Språkkurs?

2008-01-18T19:51:00.000+01:00

Vad tror han att han är.....

2008-01-18T19:08:00.002+01:00

Malmö-nation nångång på 90-talet, det är nån middag. Jag är medbjuden som kavaljer till en kompis. När de börjar sjunga en sång som heter 'Bögabål' tycker jag att det är dags för mig att resa mig upp och lämna middagen.

Den bästa reaktionen på det var ett par dumma brudar som hade frågat min kompis varför hon alltid skulle vara så speciell - ta med sig en bög, va? Vad tror hon att hon är.

Inställningen vad-tror-du-att-du-är stör mig alltid.

Nästan.

Det finns de som har ligg-cyklar.
Vad fan tror de att de är? De är så jävla nöjda med sig själva och ska alltid bli förbannade på alla andra för att de inte flyttar sig eller är långsammare.
Den värsta sorten är de som har tak på sina cyklar. Please! Komma där och tränga sig i sina lådbilar?

De ska inte tro att de är något
!

Porr för blinda

2008-01-18T18:41:00.001+01:00

Idag upptäckte jag en av de konstigaste/underligaste/roligaste saker hittills, åtminstone för i år.

Det är inget skämt, det är faktiskt en Playboy i Braille, utgiven av Library of Congress.

BUT PLEASE!

2008-01-14T23:11:00.001+01:00

Idrottsgala, vad ska det vara bra för?

Alla som redan vunnit priser ska få gå upp på scen och vinna igen. Hur förutsägbart?

Säg hej till Klara!

2008-01-14T22:32:00.001+01:00

Grattis till min bror David och Elisabeth till deras lilla dotter och min första brorsdotter.

Om de någonsin sätter en tomtemössa på henne och skickar det som julkort ska jag fan ta och åka hem med en älgstudsare.

Söt är hon. Och liten.

Tja Kurt hur ere?

2008-01-08T22:16:00.000+01:00

Det är ett under att alla snackar stockholmska i Ystad.

Har precis sett en Wallanderfilm på svt.se.

Lite som amerikansk kulturemperialism men med ett hon ba-o-han-ba-sa-då-ba-att-snubben-va-dö-inslag.

Igår köpte jag nästan en hund

2008-01-05T21:28:00.001+01:00

Jag var och hälsade på Lotta igår. På vägen tillbaka till stationen gick vi in i en djuraffär var de säljer hundvalpar.

Men nöd och näppe lyckades jag att undvika att gå tillbaka in och köpa en svart labradorvalp.

Nu vet jag inte mer. Ska det bli en hund eller inte.

Fredag och medelåders

2008-01-04T19:08:00.001+01:00

Klockan är sju på kvällen och jag funderar på vad jag ska göra. Helst av allt vill jag bara sitta hemma, gå och lägga mig tidigt.

Jag tror att jag ska börja knarka - det här går inte längre.

.magnus

Me like

2008-01-04T18:56:00.001+01:00

Let there be light

2008-01-01T22:15:00.000+01:00

Igår gick jag förbi ett galleri som hade en fantastisk lampa, en kristallkrona rättare sagt. Tydligen kan man beställa vad man vill.

Kolla här.

Klicka på bilden om du vill se den bättre.

Nytt år - fan vad jobbigt

2008-01-01T21:31:00.000+01:00

För nu ska man helt plötsligt sluta dricka, banta, sporta och ta och göra alla de där andra grejerna jag inte gjort hittills på 37,5 år. Så ja, det lär ju vara troligt att något bra kommer av att lova sig själv förändring.

Imorron börjar jag jobba igen. Kul? Knappast.

Sjuk är jag och har varit hela tiden sen efter jul.

Nyår var astrist och firades tillsammans med polacken framför TV:n. När klockan var 12 pallade vi inte ens att titta ut genom fönstret. Halv ett sov jag.

Inte ens full blev jag.

Fy fan.

Jag tror att jag ska korka upp nu.

Misstro

2007-11-17T22:11:00.001+01:00

Ok, jag har försökt att visa på hur absurd min arbetsplats är pga trollet, men nu har jag bevis på att det inte bara är jag som inbillar mig att han är skogstokig.

Vi har haft inbrott på jobbet förra veckan. Skitjobbigt, de har stulit en par datorer men jobbigast är att fixa allt med försäkringar osv.

I förrgår kom jag till jobbet och undrade vad som hade hänt. Alla mina byrålådor var utdragna och allt låg på golvet. Det var inbrottstjuvarna som varit tillbaka en andra gång. Men det roliga/konstiga/tokiga var att en av mina kollegor kommit innan mig och sett röran men bara trott att det var trollet som blev förbannad för att han inte kunde hitta något. Fatta hur absurt. Mitt hela kontor var upp och ner och ingen reagerar normalt - tänk tjuv. Nä, de sket i det och tänkte att det är väl bäst att inte fråga trollet.

Om jag ska vara helt ärlig så trodde jag också att det var han. Han var nämligen redan där när jag kom och stod och jobbade framför min öppna kontorsdörr.

Är detta normalt?

Naket i rep

2007-11-11T22:04:00.001+01:00

Undrar hur många bondageintresserade som kommer att hamna här med den titeln.
Vet inte om de kommer att tända på den här mannen och hans nakenhet och/eller repaction.

För någon som har Amsterdam som titel på sin blogg så har jag kommit på att jag varit riktigt dålig på att lyfta fram 'originalen', byfånarna eller om man är lite mer PK - de utöver det vanliga kreativa personer som alla Amsterdammers känner till.

Kanske upptakten till en ny serie?

Dagens personlighet eller byfåne - whatever you want to call it- får bli repartisten. Denne repartist som även sägs vara blind, men jag har inte vågat komma så nära att jag se om han kan fokusera eller inte, är en återkommande attraktion på Leidseplein.
Mellan uteserveringarna spänns hans anordning av rep upp.Sen åker alla kläderna av förutom ett läskigt litet höftskyne, som inte ser ut att ha sett insidan av en tvättmaskin på ett tag.

Det är svårt att säga hur gammal han kan vara, kanske runt de 60. Så att hans trick inte alltid är de mest koreografiskt fantastiska det kan man stå ut med. Ärligt så är det inte tricken jag tänker på när jag ser honom. Istället förundras jag över mannens fysiska uthållningsförmåga vid denna ålder. Tyvärr är nästa tanke jag tänker alltid höftskynkets tvättstatus och då måste jag gå därifrån.

Just nu sitter jag själv på soffan trött, bakis, ledbruten och kan inte annat än känna STOR respekt för denne man.

Husmus

2007-11-03T10:25:00.001+01:00

I ett par veckor nu har jag haft oönskat besök, möss.

En har polacken fångat med hjälp av en tidning och en plastbunke. Den stackaren bor nu hos mina grannar en gata bort. Det var åtminstone var jag släppte ut den.

Men nu har musen antingen kommit tillbaka eller en av dess kompisar. Efter att musen en natt hängde i gardinen i sovrummet och skrämde vettet ur mig har jag haft ett problem. Hur ska jag göra mig av med den/dem?

Gift vägrar jag använda. De torkar/fräts sönder inifrån och det tar tid. Man vet ju vad de säger om seriemördare, att de torterar djur när de är små - inte vill jag bli seriemördare.

Musfälla som smackar ner över huvudet och tar livet av dem känns ungefär lika lustigt. Varför ska jag ta livet av dem?

Mest tycker jag synd om dem, de kommer jag bara för att värma sig och hitta lite att käka. Men samtidigt är jag inte helt förtjust i att de bajsar typ överallt och gör läskiga ljud mitt i natten.

Igår kom polacken hem med lösningen. En musfälla som de går in i och sen inte kan komma ut. Den är stor nog att de kan röra sig, i jämförelse med deras kroppsstorlek skulle det kanske kännas som ett mindre dansgolv.

Så nu kan jag ta med mig dem ut och sätta dem i grannarnas trädgårdar istället. Det är så skönt att kunna skyffla över ens problem på andra.....

Trollet får i sig lite för mycket

2007-10-29T20:51:00.001+01:00

För ett tag sen var det dags för det företaget jag jobbar på att ha en get-together. Inte vilken som helst, nä vi skulle ut och segla.

Det kanske låter kul och spännande för vissa, själv fick jag kallsvettningar. Inte för att jag tyckte att själva båten eller seglingen per se skulle vara läskig. Nä, det handlade om att vi skulle sova på båten.

Hur fan kommer man på en sån idé? På jobbet har alla så stora egon att de knappt kan vara på samma kontor utan att börja fräsa, backstabba och i allmänhet bete sig på ett sätt som får mig att tänka på 'Les liaisons dangereuses'. Hur kan man tro att det skulle vara en bra idé att stuva alla dessa egon i en båt och låta dem sova ihop i trånga kajutor.

Som en liten passus bara, det finns bara en på jobbet jag skulle uppskatta i en matros-outfit och han kommer nog aldrig att göra mig den stora glädjen.

För att det inte ska bli ett för långt inlägg så kan jag berätta att alla var av samma åsikt och känsla. Så när den först ölen serverades på däck så var det ingen som lät den vänta. Vi seglade på ett tag, vädret var fint, alla var glada förutom D som spydde hela tiden(sjösjuka och inte ölen). Sen blev det dags att laga middag. Jag hade gjort mitt bästa och satt ihop en 4-rätters som vi skulle fixa tillsammans. Det gick fint, vinet flödade, D spydde, vi åt och alla egon verkade kunna ge plats åt varandra.

Trollet var på strålande humör och tittade i kors redan vid förrätten. Men jag tänkte inte så mycket på det. Men mot efterrätten som han skulle göra blev det uppenbart att han inte spottat i glaset. Han somnade ståendes medans han vispade sin sabayonne.

Det kan man ju skratta åt, om det inte var så att han hade sin son på 11 år med sig. Det kan man skratta åt om det inte var så att vi dagen efter hittade 4 tomma rödvinsflaskor bland alla vitvinsflaskor. Det var bara en som drack rött - trollet.

Borde man inte vara död av den promillehalten?

Need I say more?

Trollet

2007-10-23T23:28:00.001+02:00

Det verkar som en fler och fler lägger ner sina bloggar. De pallar inte mer, har ingen inspiration, det tar för mycket tid, för lite utbyte osv. Själv har jag inte varit så aktiv den senaste tiden. Det är bloggtorka och revision, varför, vad och hur skriver jag undrar jag då. Är det jag som kommer fram eller en annan version en lightversion av mig??

Nu har jag kommit fram till att det kan jag låta bli och tänka på, istället ska jag skriva när jag vill och känner för det Oavsett hur, vad etc. Men det innebär inte att jag ändå måste ha uppslag.

Nu har jag kommit på det! Jag ska skriva om min chef, som jag kallar trollet. Anledingen till det är enkel. Han ser ut som ett troll eller lite som en rentvättad välmående uteliggare. Han är 2 m lång med en rejäl buk, långt hår och ett asläskigt långt (lite) tovigt skägg. Lägg sen till ett par psykotiskt stirrande ögon till det och det faktum att han är helt SKOGSTOKIG.

Så det måste finnas något att berätta om honom som gör att min blogg och mitt bloggande blir mer spännande.

Ett exemple på hur tokig han är:

Trollet kommer gående från andra hållet.
Jag stannar upp för att låta honom gå först, det är ett lite smalare utrymme, han är ju trots allt stor. Då stannar han upp och gör ingen ansats att gå. Nu börjar psykoögonen stirra på mig.

Jag gor en alltmant trevlig ga-du-forst-rorelse med handen.

Da stirrar han pa mig och sen borjar han stampa med fotterna och blir helt lila i huvet. Rusar in pa sitt kontor och slanger igen dorren.

Ok, vad missade jag har!?

Inget - mannen ar helt enkel craaaaaaaaasy.

Det kommer fler historier. Men nu maste jag hitta de tre sista bokstaverna i alfabetet igen.

En riktig holländare

2007-10-21T18:09:00.000+02:00

Efter så många år som jag har bott här känner jag att jag äntligen får göra anspråk på att känna och vara en del av kulturen.

För ett tag sen hittade jag en soffa som jag ville ha och kunde betala. Sex veckor senare skulle jag få komma och hämta den. Visst.

Men det finns två problem i samband med en soffa och mitt hem. Först så stod soffan i en affär som inte ens var i närheten att vara i mitt hood. Så transport.

Sen kommer den alltid lika tradiga grejen att skiten måste hissas upp med rep och dras in genom fönstret. De flesta hollänska trappor är inte byggda att ta med sig något överhuvudtaget upp, allra minst en soffa som är nästan 2,5 meter lång.

En kompis hade lovat att hennes pojkvän skulle hjälpa till med en van, så problem ett var löst.

Trodde jag.

Dan innan ringde jag killen och frågad hur dags vi skulle köra. Och får höra att visst skulle han hjälpa mig OM han kunde.

Först blev jag skitsur och försökte inte ens att tänka på att hitta en lösning, det är liksom viktigare att vara sur.

Sen kom lösningen. En BAKFIETS fick det bli.

Svettig och rädd men hem kom jag med min soffa.

Upp kom den också, tack R,N, R & J.

Paris på rullskridskor

2007-10-15T23:23:00.001+02:00

Inte för att man ser så mycket på bilderna men jag pallar inte leta upp några andra.

Med risk att skita på mig av skräck hängde jag med Paris roller i fredagsnatt. Tror inte att jag någonsin varit så rädd i mitt liv. Tänk dig själv att du har ett par rollerblades som du kan stå på men din förmåga att stanna är kanske inte den bästa.

Lägg sen till ungefär 2000 människor, varav alla verkade kunna göra konstiga trick och hoppa över kravallstaket. Själv kunde jag knappt stå still med mina rollers. Men vad gör man inte för sina vänner. Jag hade gett Janno, mitt ex, resan med skejtandet som födelsedagspresent för han är inne på skejtanden.

Två tunnlar och ett veritabelt berg senare undrade jag mest varför jag överhuvudtaget skulle vara snäll för. Skit i honom och rädda mig själv!

Som tur var började det regna så rundan bröts efter en och en halv timma.

Jag kanske skrek och var allmänt rädd, men det ska nog testas en gång till.

Sent fast det är tidigt

2007-10-15T23:09:00.001+02:00

Klockan är inte mer än elva men det känns som mitt i natten.

Är de nu Johannesörten och Rodiolan ska ut ur skåpet?

120 poäng ockultism

2007-09-05T11:33:00.000+02:00

Jag älskade verkligen att plugga, känslan att konstant lära sig något nytt - saker jag aldrig funderat över tidigare så som statistik eller hur ett kommunalt utskott är utformat eller lingvistikens mysterier.

Men nu känns det som att jag missat något viktigt. Nu blir det Polen som gäller där får man lära sig att svärja fram döda, och tolka knackningar i bordskivor och hur man lättast drar ett pentagram med hönsblod.

Trist bara att om man läser ordentligt (eller ska det vara: överhuvudtaget) så har det ju inget att göra med det ockulta utan ögonen.

Meet Cooper

2007-08-25T18:57:00.001+02:00

Jag träffade honom en söndagsförmiddag och det var kärlek vid första ögonkastet, för min del.

Han kunde inte bry sig mindre om mig. Jävla skithund!

Cooper bor på ett slott i Polen, där tycker jag att vi skulle kunna bo ihop men han ville inte ha mig.

2007-08-25T18:43:00.000+02:00

Helt plötsligt började jag tänka på diabilder och evighetslånga visningar på 70- och 80-talet. Vad var det som fick alla att vilja visa sina diabilder då?

Vad 90-talets motsvarighet? Jag kan inte komma ihåg att jag tvingades att kolla på foton då. Nu kan man om man har otur bli tvungen att hänga framför någons datorskärm och kolla semesterfoton, om man inte har oturen att komma hem till någon som har en digitalfotoram. Men vad hände på 90-talet?

Ok, det var inte det jag skulle skriva om. Jag ville ju visa mina egna semesterbilder, men kom på att det är så jävla tråkigt att titta på andras semesterbilder att jag kom av mig.

Nu får ni två bilder från Polen.

Jag tror att jag är de den förste svenske bög som klättrat dessa berg i ett område av södra Polen som jag inte kan uttala.

För att göra det hela lite mer intressant, i mina ögon, har jag lagt in en röd linje var vi vandrade. Har jag tur så syns den kanske om man klickar på fotot.

Polacken som annars drar sig för all fysisk verksamhet måste har något i sina gener, för när jag pustade, svettades och stånkade upp för bergen så skuttade han. En polsk bergsget. Den ende i sitt slag för några djur såg jag inte överhuvudtaget med undantag för en död mus och en massa spyflugor.

Jag har för mig att det finns en kaka som heter Rocky Road, kan den vara polsk i sitt ursprung?

Product placement

2007-08-25T18:37:00.000+02:00

Tjänar HSB storkovan i Malmö?

Avlat och kreditkort

2007-08-16T00:04:00.000+02:00

Nånstans i min hjärna gömmer sig ett minne (kanske är det egenhändigt fabricerat, eller från en film eller rent av en dokumentär) av en TV-präst som kom med de oförglömliga orden:

- God doesn't love the clinking sound of coins. No, he loves the rattling sound of paper. Show him that you love him.

I Lunds Domkyrka verkar Gud älska den tysta transaktionen av ettor och nollor.

Vet inte vad jag ska tycka. Smidigt, modernt, girigt, pinsamt, skalöst etc.

Mest av allt var jag chockad.

Världens bästa uppfinning som alltid används fel

2007-08-15T21:28:00.001+02:00

Holländare är på mång sätt jävligt dryga och jobbiga, men de har också visat en talang för nytänkande.

En grej är den här saken, som man alltid får när man dricker mineralvatten, läsk eller som i detta fallet en vitöl - alltså något som serveras med en citron.

Kolla in formgivningen, dess enkelehet och finessen med funktione.

En citronpress för i ditt glas.

Bildbevis för hur den ska brukas:

Det enda är att de alltid serverar ens dryck med pinnen upp och ner, alltså skaftet i vätskan och pressen uppåt.

Hur jävla pantat är inte det?

Citat

2007-08-15T21:17:00.001+02:00

Nyss hade jag en härlig känsla av odödlighet.

En bekant till mig har på sin Facebook lagt upp sitt favoritcitat, som visade sig komma från mig.

"I like your shoes, psychobitch"

Det är inte det att jag blir så stolt över innhållet i den meningen, men att någon faktiskt har lagt på minnet något som sagts av mig och sen sprider det.

Tilläggas ska att det var första gången jag träffade henne som denna kommentar fälldes.

Tvätt och giftastankar

2007-07-21T11:33:00.001+02:00

Efter att ha orsakat översvämning ett par gånger hos mina grannar, med min tvättmaskin, så vågar jag inte tvätta längre om jag inte är hemma.

Så nu tvättar jag inte lika ofta som jag gjorde tidigare för jag måste ha tid att sitta hemma och glo. Men en pluspunkt är att jag har tid att tänka på alla möjliga saker.

Som nu,  jag funderar på om jag skulle vilja gifta mig.

Visst jag älskar min polack, men så mycket att jag vill gifta mig? Måste man inte veta på förhand att det verkligen ska hålla i sig? Vet man det eller är det ett beslut man tar för att man vill att det ska vara så?

I alla fall, jag har redan bestämt mig för att Thomas Dybdahl ska sjunga på mitt bröllop, oavsett om han vill eller inte. Det måste finnas något sätt att få honom att göra det. Typ utpressning, att han snortat med Mette-Marit in the past eller dylikt.

One down.

Kanske lite förhastat för först måste det ju frias. Hur ska det gå till?

Storslaget eller intimt? Det är ju trots allt bara en gång så borde inte hela världen bli medveten om mitt beslut att fråga (om det nu skulle gå så långt). Men tänk om man får ett nej tack?

Ok, jag tror att jag ska börja skita i om det blir översvämning eller inte för jag börjar låta som en insändare till en frågespalt i Mitt livs novell......

Barndomsminnen

2007-07-21T11:02:00.001+02:00

Nästa vecka ska jag åka hem till Skåne på semester. Det fick mig att tänka på mina barndomsminnen och fragmentariska de är och ändå så skarpa. Har i ett tidigare inlägg skrivit om att jag inte har långa sammanhängande minnen men mer flashes.

Sommarminnen är för mig Österlen.

Farten som liksom kändes i den lilla grön-vita (tänk glow-in-the-dark-färgad) Saaben när motorn var av och den rullade ner för backen mot Stenshuvud i friläge. Det liksom sög till i magen.

Känslan av värmen när man kommer ut från ett korsvirkeshus med tjocka väggar och stengolv. Ungefär samma känsla som att gå ut från ett spanskt varuhus med för mycket airco. Att gå in i en vägg.

Kopparglansen av rökt fisk som meter efter meter hänger i ställningarna utanför Kåsebergas rökeri.

Mystiken hos Alestenar, smaken av ingefärskaramellerna från Kiviksmarknad som var så mycket bättre än Moster Esthers tinade bullar som smakade träflis.

Hur fötterna liksom rullar på stenarna vid södra delen av Stenshuvuds strand och hur det gnisslar mellan tårna av den fina vita sanden som kommer efter ett par hundra meter.

En känsla nästan som när det isar i tänderna men i huvudet när man dyker i det kalla Östersjövattnet.

Och det bästa med dessa minnena är att det inte har förändrats. Det är lika fantastiskt och känns lika nytt som då.
 (Ale stenar)

Vad somliga tycker är gulligt blir jag livrädd för

2007-07-10T23:21:00.001+02:00

Häromdan såg jag detta och blev äcklad.

Inte bara av det faktum att det är dålig smak att ha en docka utanför ens fönster.

Nä, för att jag hade tillräcklig med kuturella referenser för att inse att att det var Chucky som skulle ta sig in i huset och mörda allt vad han orkar. Andra som cyklade förbi tyckte att det var sådär putslustigt och gulligt som bara tacky saker kan vara.

Men jag vet sanningen, jag pinnade på så snabbt jag bara kunde för att inte drabbas av Chucky's blodtörst.

Genderconfused

2007-07-10T21:02:00.001+02:00

Jag kan bara inte låta bli. Hittade denna bilden på Göran Persson, stackarn såg ut som en flata när han var liten.

Ledsam läsning

2007-07-08T11:39:00.000+02:00

I 17 år har jag flyttat runt i olika andrahands och tredjehands lägenheter, till jag fick kontraktet jag har nu här i Amsterdam.

Som 'bostadslös' utvecklade jag en förmåga att inte titta på gatunivå när jag var ute och gick, utan alltid med blicken fäst uppåt. De där fönstren högt upp på fasaden, med ett varmt ljus och ett löfte om lycka, det var så jag tittade på de städer jag bott i. Mot ovan med hopp om ett liv för mig själv.

Jag vet inte vad man ska kalla det, det låter så pretto att säga urban-nomad, men det är vad jag var. I Stockholm tror jag att jag flyttade flyttade jag oftare än månader jag stannade i en och samma lägenhet. Totalt har jag flyttat mer än 25 gånger på sjutton år. Att jag stannar i Amsterdam känns nästan självklart med tanke på vad som ligger bakom mig.

Självklart tittar jag fortfarande uppåt och drömmer om en större lägenhet, en takterras, en ny soffa eller ett större kök. Men oftast sitter jag i min slitna tredjehandssoffa och tittar på väggarna som utgör mitt hem och känner en stilla lycka. En lycka att få känna mig hemma, trygg men framförallt att det är jag som bestämmer vad mitt hem ska vara. Det handlar inte bara om hur mitt hem ska se ut, men att det är en plats var jag kommer till ro eller väljer att använda som en möjlighet att umgås med folk på mina villkor. För de flesta är det kanske en självklarhet man inte står stilla vid. Men jag tänker nästan på mitt hem varje dag. Och inte en gång känner jag något annat än lycka.

Men det var inte varför jag började skriva, jag ville visa en sajt som är ledsam för den som inte har ett hem. Ledsam för att man ser ett slöseri med sånt som andra inte har. Ledsam för att uppskattning för vad som skulle kunna inte bara vara användbart men också vackert.

Det handlar om Jan Jörnmarks 'Övergivna platser'.

Kolla in det här slottet i Belgien....

Eller husen på Gotland som ingen verkar vilja ha....

(alla bilder tagna av Jan Jörnmark, jag hoppas att han inte tar illa upp att jag gör reklam för hans bok, som ska köpas så fort jag kommer till Sverige. Ta en titt på hans sajt.)

Beroende

2007-07-05T00:20:00.001+02:00

Jag har utvecklat ett beroende, att titta på Heroes.

Häromdan hittade jag en site var man kan kolla in alla avsnitten i streaming och nu kan jag inte sluta.

Amsterdam vill hellre ha fotbollshuliganer än bögar och flator

2007-06-30T23:35:00.001+02:00

Jag har visst kommit in i en bögpolitisk fas.

Men om inte Fru Hallman, ser tidigare inlägg, retade upp mig så blir jag förbannad på Amsterdams stad. Varje år är det en båtparad i Amsterdam, som kanske inte är den mest politiskt inriktade pride som finns men det är ändå en pride. Det är roligt, stan tjänar pengar, folk festar och vi får känna oss som normen om det så bara är för en dag/helg.

Förutom paraden så är det gatufester hela helgen. Där skulle Stokholm kunna lära sig något, att inte bara fösa ihop oss alla på en fotbollsplan med stängsel och dessutom ta en massa pengar för det. Nä, låt Pride vara en del av stan.

Men det ska tydligen inte vara så i år för det är en fotbollsturnering samma helg. Så man ger inte tillstånd till ett flertal av gatufesterna, med förklaringen att det kan uppstå problem, antar i form av bögknackande huliganer.

Vilket jävla skitsnack!

Visst jag kan se en poäng, men låt oss själva välja om vi vill festa på gator och torg. Det är jag själv som måste bestämma om jag ska vara rädd för några ölstinna idioter eller inte.

Alkoholist

2007-06-24T18:32:00.001+02:00

Nu är jag så jävla trött på det här att jag ska dra i mig ett par glas vin, själv hemma. Hela jävla juni har regnat, det regnar och regnar och regnar.

Inte ett skit har jag lust att göra.

Det är härligt att jag kommit fram till att jag är alkis, så jag kan dricka i min ensamhet.

Skål!

En hondjävuls egna hatvideo

2007-06-24T18:13:00.001+02:00

Jag har precis varit inne hos Eva och läst ett inlägg var hon frågar sig varför icke-troende blir provocerade av troende. Intressant fråga i sig, om än lite onyanserad.

I mitt svar skriver jag att det inte är provocerande om hon känner kärlek och trygghet i sin tro, men de troende som sitter inne med sanningen och vill trycka ner andra- de är jävligt provocerande.

Men det finns de som tar det till en sådan nivå att det nästan är svårt att ta dem allvarligt. Som Maria Hallman här. Hon vet minsann hur det ligger till, och alla bögar och flator de ska minsann inte finnas till. Först tror man att det är ett skämt, sen blir det ett skämt och till sist vill man bara spy.

Fru Hallman är ju knappat ensam om denna åsikt, som jag misstänker bara är en av hennes sanningar om vilka människor som är bra och vilka som är dåliga. Gång på gång har jag sett folk som anser sig ha rätt att spy ut sin galla över andra människor som inte gjort dem ett skit. Helst med lite sparkar och slag som bonus.

Min undran är var kommer allt detta hat ifrån? Inte ens när jag blir förbannad på denna damen pallar jag hata, eller ens hålla fast vid min avsmak mer än 15 minuter, än mindre skriva en bok och göra en reklamfilm.

Vad är det som driver henne, eller är det någon som driver med henne? Kanske är paradiset fyllt med nakna kvinnor som alla tycker att det är härligt att hångla upp en brud.

Surprise!

Åderlåtning och evigt liv

2007-06-17T10:52:00.001+02:00

Av en slump hamnade vi igår kväll på UvAnacht, Universiteit van Amsterdam natt. Det var öppet hus i flera universitetsbyggnader runt om i stan, med föreläsningar och stånd var de visade vetenskapliga trick osv.

Man kunde titta på hur kvicksand funkar, hur kolsyreis ock elektricitet kan skjuta ett metallobjekt flera meter, se hur mycket vatten ett blomblad suger upp, levitera met magnetism och kolsyreis. Det gick även att se hur mycket plack man har i munnen och analysera det. En grej som jag inte testade men gärna hade testat var att leka med en tandläkarborr på en testdocka.

Vad jag däremot testade var att ta blod. Med hjälp av en läskig lösarm med inbyggda ådror fick jag lära mig att sticka. Det var inte helt lätt, men det berodde mest på att min instruktör var VÄLDIGT noggrann. Prickade ådern gjorde jag i alla fall, och ut kom något som inte alls såg ut som blod men mer en cocktail - typ Cosmopolitan.

Nu fattar jag varför det skulle kunna finnas vampyrer, vem hade inte satt tänderna i första bästa offer om det var cocktails som kom ut.

Vid ett stånd fick jag titta på hur mänskliga celler stötte bort protein. Killen, som var en nörd av högsta nivå, gav mig en lång förklaring om en sjukdom jag aldrig hört talas om och hur den fungerade på cellnivå. Artigt nickade jag samtidigt som jag mentalt nickade till, för jag fattade inte ett ord av vad han sa. Så för att inte vara oartig ställde jag en massa frågor. En av dem var över de celler jag just sett i mikroskopet. Var kom de ifrån?

Då fick jag veta att våra vanliga celler är programmerade att dö av sig själva i olika omständigheter. Att ligga i en petriskål skulle definitivt vara en sån omständigthet. Men det finns en celltyp som 'tappat' självdöendeprogrammeringen - cancerceller. Så jag hade precis tittat på mänsklighetens fiende nummer 2, nr 1 måste ju vara vi själva.

Det i sig var intressant men så ville jag veta hur länge man kunde bevara cellerna och var de jag sett kom ifrån. Vad jag inte hade förväntat mig var det precisa svar jag fick.

Cellerna kom från en kvinna i Appeldoorn. De hade tagit ett cellprov för att konstatera livmoderscancer 1956, sedan dess har hennes cancerceller levt i olika petriskålar på deras avdelning. Sen 1956 - det är 51 år. Och så länge man tillsätter näring, av salt, socker och enzymer kommer de aldrig att dö.

Hur deprimerande är det inte att fienden har evigt liv.

Det där med tsunamin

2007-06-15T00:20:00.001+02:00

är något jag inte fattar riktigt.

Beror det på att jag sitter här i utlandet,att jag är okänslig eller pantad? Men varför läggs det ner så mycket tid och pengar på den här kommissionen?

Vad skulle har varit annorlunda om alla i regerigen mailade med varandra innan klockan 1? Vad skulle har skett om de alla valde att åka till Thailand samma morgon?

Nä, just det. Ingenting. Ingen skulle ha haft bättre överlevnads chanser, folk skulle inte skadats mindre eller blivit mindre sjuka.

Varför inte lägga ner denna ansträngning på att hjälpa det drabbade området med dessa resurser?

Hur kommer det sig att man kan få för sig att Sveriges regering är ansvarig för olyckor och naturkatastrofer. Samma sak med Estonia, alla dessa utredningar och tvistandet om att hämta upp lik ur vattnet. Förklara för mig vad regeringen har att göra med detta

Morron

2007-06-14T00:27:00.001+02:00

Det här är vad jag ser om jag tittar till höger när jag vaknat på morgonen.

Airplane spotting

2007-06-14T00:15:00.001+02:00

Är en större grej än vad jag trodde eller rättare sagt ville tro.

Ikväll var jag ute och åkte rollerblads vid Amsterdams flygplats med Janno, mitt ex för den som gillar att hålla reda på sånt. Anledningen till att vi var där var för att det är bra cykelvägar där och en stor park. Men det var flera bilar som stod parkerade mitt i ingenstans, fyllda med nördar. Ok, Honken du får inte ta illa upp ...

Visst det kan vara kul att se ett flygplan komma över en och bli impad av att det går överhuvudtaget, flyga alltså. Men att hänga där i timmar och bara glo?

Det finns till och med en MacDonalds vid en av landingsbanorna och då menar jag den biten av landningsbanan som är längst bort från själva flygplatsen.

Men för att glädja Honken, eller är det hans pojkvän som gillar flyplan, så kommer här ett par foton.

Möblemang

2007-06-12T23:16:00.001+02:00

Jag vill köpa en ny soffa. Den gamla, i fjärde hand ärvda, börjar uppvisa tydliga tecken på förslitning.Men varför ska de kosta pengar?

Det är det sista vad jag har nu. Så jag har kollat in lite på en soffa på IKEA, men jag vet inte om jag tycker att den är så ok.

Kanske jag får lägga ner lite mer tid och efterforskning innan jag köper något.

Så vad har hänt?

2007-06-11T20:34:00.001+02:00

Det är konstigt när det känns som om ingenting har hänt och det har gått flera veckor eller månader.

Nu vill jag ju ha något att berätta om när jag äntligen ska ta och blogga lite igen, men vad skulle det vara? Det har visserligen hänt en massa saker men mest tycker jag att jag är på jobbet och sen hänger lite med ett par kompisar. Knappast intressant att skriva om.

Så vad är intressant?

Att jag varit i Prag? Kanske inte så intressant för, om du inte ska åka dit själv. Gör det säger jag bara. Det är verkligen en magisk stad vad gäller arkiterktur och stämmning. Maten är asäcklig och ölen är god. Man kan gå i grottor och klättra i torn, återkommer till det en annan dag.

Att jag har åkt rollerblades genom Amsterdam en fredagskväll med 200 andra människor är kanske inte så intressant. Men jag bajsade nästan på mig av skräck och det känns ju genast lite mer intressant.

Men nu ska jag gå ner till Amstel och visa Rafal hur man strechar.....intressant? Nä, men ganska pinsamt.

He's back!

2007-06-08T23:04:00.001+02:00

Ok, nu är jag tillbaka.

Inte för att jag vet om det kommer att bli en massa bloggande, men lite oftare än det var den senaste tiden.

Det har varit jobb, fest och datorkrasch. Men nu är jag tillbaka.

Highway to heaven

2007-05-01T15:57:00.000+02:00

Religios branding

2007-05-01T15:50:00.000+02:00

Nu ar det sa lange sen jag bloggade att det kanns ledsamt. Men jag kanske ska folja tipset av de har damerna, de verkar ju ganska overtygade. Pa ryggen star det ' Att be hjalper'.

Nagon har sutttit och tankt efter vad galler bedjandets brand identity och slagit till med en kraftfull men enkel logga.

En tanke, en kärlek, en drink

2007-04-17T22:34:00.000+02:00

Idag skulle Andreas ha fyllt år, 35 om jag inte räknar fel. Vad som finns kvar nu den här dan är en tanke på hur det skulle varit om han inte valt att ta sitt liv, och en kärlek som liksom ligger kvar som en strumpa som fallit ner bakom tvättmaskinen. Den ligger där, jag vet det men glömmer ibland bort den och när jag ser den igen så pallar jag inte riktigt ta tag i den för på något sätt känns det trygg att få hitta den då och då.

Nu ska jag korka upp.

En skål förtjänar man på sin födelsdag - livet eller inte.

Att man kan vara sa busy med att gora ingenting

2007-04-17T12:12:00.000+02:00

Nu har jag jobbat 5 dagar pa mitt nya jobb och vet fortfarande inte riktigt vad jag ska gora har.

Mest sitter jag och forsoker lista ut vad jag ska gora, och pillar lite pa min dator - som ar storst by the way.

Pa nagot satt har jag anda inte fatt till det att skriva nagot pa min blogg, trots att jag saknar den. Men det har att gora med att nar jag kommer hem vill jag inte sitta framfor min dator efter en hel dag. Inte heller har jag vagat att gora nagot som inte ar arbete - forran nu.

Sa vi far se hur det gar med bloggandet den narmaste tiden, kanske blir det inget eller sa blir jag vaglig och tillbringar merparten av min arbetstid till att blogga.

Ok, jag ska sluta klaga

2007-04-07T11:53:00.000+02:00

Tack for alla kommentarerna, det var precis vad jag behovde :)

Har precis kommit in fran tradgarden var jag har atit frukost, en fordel med att bo en aning soderut.

Ledsen for saknaden av prickar och ringar over bokstaverna, sitter vid en Mac och vet inte var man hittar bokstaverna pa dem. Men det ska jag val lara mig snart, for pa mitt nya jobb kommer jag att ha en gigantisk Imac.

Nu ar jag kattvakt hos kompisar som har inte bara en katt men ocksa en tradgard och det kanns som den utlimata lyxen nar man bor i lagenhet.

hejhej

Vad man sår får man skörda

2007-04-05T18:26:00.000+02:00

Det märks att jag har varit lat och inte kommentarat på andras bloggar den senaste tiden. För jag har nästan inga besökare och definitivt inga kommentarer längre.

Snälla säg något, för det känns så kul att öppna datorn när någon har varit här.

Utomjordlingsartefakter

2007-04-02T23:36:00.000+02:00

Tänk pyramid, tänk rymdfärd, tänk transa - vad blir det?

Stargate har trillat ner i Amsterdam. Nu väntar vi på Ra.

En Kajsa Varg

2007-04-01T22:25:00.000+02:00

En aning sent men jag gjorde det åtminstone, var med i Cyberkocken denna gången arrangerad av Annette i sitt franska kök. Får väl ta och kalla det mitt kvällsnack. Förra gången jag var med fick det bli frukost....måste se över mina ätvanor.

Söndagskväll är affärerna inte öppna i min del av stan, som tur var hade jag köpt en kocka och korven igår, men inget annat. Så man tar vad man har, dvs inte mycket.
Men detta blev det.

Kronärtskocka fylld med Belugalinser och chorizo med rostad tortilla och rom/citronsmör.

1 kronärtskocka
1/2 gul lök
1 vitlöksklyfta
5 cm chorizo av schysst kvalitet
1 citron
vitt vin
salt och peppar
smör

Koka kockan i saltat vatten ca 30-35 minuter. Samtidigt la jag linserna i osaltat vatten och kokte dem på lägsta gas i cirka 15 minuter, jag tycker att det måste vara lite al dente.

Chorizon skar jag i tunna skivor, hälften av dem finhackade jag. Den hackade korven åkte ner i stekpannan med likaså hackad lök och vitlök. De andra skivorna la jag ner hela i pannan och stekte tills de fick lite färg och sen ut med dem.

Korv- och lökhacket fick steka med timjan och sen hällde jag på lite vitt vin för att stoppa stekningen. I med linserna och smaka av med salt och peppar.

Skär ut hjärtat ur kockan och blanda med linsröran och fyll sen kockan igen.

Smör blandade jag med lite rom och citronrasp och formade till en lite boll. Gott med kockans blad och tortillan som jag rostade i stekpanna.

Först sex, sen komage

2007-04-01T00:43:00.000+02:00

Eftermiddan var ett äventyr idag.

Först sexklubb, strippklubb och killar i fönstren. Sen blev det ett mer kulinärt äventyr. Ett kinesiskt sånt. Polacken delar lägenhet med en kinesisk tjej som kom hit när hon var 14 tillsammans med sina föräldrar. Idag var jag bjuden på dim sum av familjen.

Jag kan säga att det mesta var gott, men det mesta var lika konstigt som det var gott. Vissa saker föll mig inte riktigt i smaken, som strimlad komage.

Nått annat som inte riktigt var min grej var nån form av kött i gelé och till det serverades små strimlor av gelé - trodde jag. Det var strimlad manet - dock inte brännvarianten så vitt jag kunde smaka.

Som ni ser så såg det inte ens gott ut, det där gulbruna på sidan är alltså manet. Så nu jag ätit komage och slemmig manetstrips. Det är ju ett äventyr lika mycket som att ha sett ett par bröst i röd velour omgivning.

Det som såg godast ut var det som innehöll mest färgämnet. Kineserna förnekar sig inte...... Lite samma färg som det var på ALLA ställen som var med om öppet hus i Red Light idag.

Strippklubb och en sexarbetarnas egen staty

2007-04-01T00:03:00.000+02:00

Idag var det öppet hus i Red Light. Vi som inte annars vågar, inte är så intresserade av nakna brudar men av hur det ser ut och vi som inte vill betala för en stripshow - vi kunde idag gå på öppet hus.

Ett bra initiativ av Mariska Majoor som också startade på Prostitution Information Centre PIC.

Visserligen kommer de flesta (jag) för att fnittra och få sig en titt bakom kulisserna på sexindustrin. Inte för att det är så mycket man får se. En strippshow med bikinin på, en peepshow med underkläder osv. Men vi får ser att det på sin höjd ser lite billigt och smaklöst ut inne på klubbarna men annars inte så farligt.

Som här på Bananabar.......

Vad Mariska Majoor vill uppnå är något annat än att stilla vår nyfikenhet på hur det ser ut inne på en sexklubb. Hon vill att sexarbetare ska behandlas med respekt och ses som människor inte bara som en hora. Det är det som är det viktiga. De är alla människor med känslor och ett egetvärde som vi måste erkänna. Jag tror att vi ofta glömmer bort att det inte bara handlar själva sexköpet och den moraliska aspekten, men att oavsett vad man tycker om det så måste de kvinnor och män som jobbar in denna branschen också behandlas med respekt.

Idag hände något alldeles speciellt, en staty till äran av alla sexarbetare presenterades och kommer att stå på Oudekerkplein mitt i Red Light.

Här är talet som hölls, filmade det men kan inte lägga upp filmen så ni får texten.

För alla de tusentals som tjänar sina pengar inom sexindustrin, i olika situationer och av olika anledningar. Den ena av fri vilja och den andra påtvingad. Den ena för att ha råd med dyra saker och den andra för att ha råd att föda sina familj.

Vi har alla våra egna åsikter och känslor angående detta och alla har rätt till dessa. Många av de problem som nämns är också sann, men idag handlar inte om det.

Oavsett var och hur deras situation ser ut, alla prostituerade över hela världen har en sak gemensamt - de blir sedda på ett negativt sett av sin omgivning. I många fall är det milt uttryckt. Vi känner till historier från våra egna kollegor som i sina egna länder blivit våldtagna av polisen, deras barn har tagits ifrån dem eller de har blivit frånskjutna av sina egna familjer.

Brist på respekt är något vi har gemensamt med varandra, över hela världen.

Som ni ser var det många som ville vara med om detta historiska ögonblick. Ingen annanstans i världen finns det en staty till sexarbetarna.

Så här ser hon ut - Belle. Tyärr inte det bästa fotot för det var för mycket folk, jag ska ta ett bättre foto en annan dag.

Ok, det var de tre åren

2007-03-30T16:02:00.000+02:00

Nu är det slut på en period.

Jag jobbar min sista timme på detta jobbet.

Nu väntar nya saker.

Trevlig helg.

Nytt jobb

2007-03-27T09:59:00.000+02:00

Igår var jag på en intervju för ett nytt jobb. De verkade nöjda.

Nu har de skickat ett löneförslag, som jag givetvis dissade och nu blev jag nervös för att de ska tycka att jag är en girig jävel.

Vi får väl se.

All skit är inte ful

2007-03-27T09:55:00.000+02:00

Snabba steg

2007-03-23T23:39:00.000+01:00

När jag såg denna skylten och insåg att tjejen brevid mig lojt sög på en cigg fick jag plötsligt lite mer fart.

2007-03-21T16:15:00.000+01:00

Kom precis hem från bion, var jag såg 'La môme' elller 'La vie en rose' som den heter här.

Musiken är fantastisk men det vet man ju innan man går och ser filmen. Men nästan lika fantastisk är Marion Cotillard. Hon lyckas att skapa en Piaf som är trovärdig både till beteendet och utseendet. Att filmen sen inte riktigt håller det beror inte på skådespelare, fotografer, make-up , ljus eller något annat förutom regin. Filmen är fragmentarisk och ger ingen helbild av Piaf. Framförallt hoppar den så mycket i tiden att man tror att hennes förhållande med Marcel Cerdan varade i 2 veckor. Visst hon var missbrukare i säkert 15 år, men var hon verkligen en surkärring alltid. I filmen framställs hon som bossig, sur, taskig, rädd och ensam. Men någon gång måste hon har haft en lycklig stund, eller kan ett liv vara så jävligt?

Se den för det är den värd. Om inte annat så är både musiken och Marion Cotillard värda det. Men stanna kvar och vänta på eftertexerna för där finns en av filmens riktiga hjältinnor, hon som är Edith Piafs sångröst. Tyvärr kan jag inte komma ihåg hennes namn. Men det är hon som borde stå överst på listan.

(Marion Cotillard)

Holländsk porr

2007-03-21T10:10:00.000+01:00

Hmm, med den rubriken ska jag väl få hur många besökare som helst från Google.....

Men det är inte för att jag var uppmärksamhetskåt, utan hur vi ser på det här med kåt, porr och sex i de två länder jag känner bästa - Sverige och Holland.

Hemma i Sverige är vi ganska pryda, även om alla sett sina föräldrar nakna och vi klarar av att vara nakna inför andra. Men sex är en helt annan grej. Det är något som sker på kvällstidningarnas första sidor och framför allt på internet. Att vara kåt är inte något bra.

I Holland är det en helt annan grej. Här blir man nästan mulad med porr och sex. Porrtidningarna sticks i ansiktet på en när man är i en affär. Hårdporrfilmer står i ställen utanför tobakshandlarna på lagom barnhöjd.

Så vad vill jag få sagt? Det vet jag inte riktigt själv.

På ett sätt är det befriande att holländarna inte sticker under stol med sina porrtidningar och sin prostitution. Att porraffärerna har skyltfönster som vilken affär som helst känns sundare än att ha svartmålade skyltfönster eller en liten dörr som går ner i ett källarvalv.

För oavsett vad man tycker om porr och prostitution så tror jag att det handlar mer om en syn på sex, att det är inget man ska skämmas för. (Bara för tydlighetens skulle vill jag påpeka att vara positivt till sex innebär inte automatiskt att man är för alla typer av sex, prostitution och porr.)
Holländska barn måste veta mer om anatomi och sex än andra ungar i världen. För om man som liten ser det som finns att köpa på marknaden och i tobaksaffären så är det ju oundvikligt att de frågar sina föräldrar om det. Vilket man får hoppas att det leder till att föräldrarna förklarar vad det är - sex, gärna med en snygg urskiljning att porr inte direkt är den typ av sex de flesta av oss ägnar sig åt.

I Sverige säljs herrtidningar men de måste gömmas, så det bildar tabu, sist jag kollade så ledde tabun inte till något bra. Om det finns - ut med det och låt oss prata om det istället för att sitta hemma och individuellgoogla (eget hitte-på ord) efter sex och porr.

Samma sak gäller onani. Det är ju knappast på topp 10 listan av samtalsämnet. Men här säljer man dildos in varje affär som säljer smink, schampo och vitamintabletter. Häromdan var jag på Mediamarkt och de hade en egen avdelning för trevligt kolorerade vibratorer och andra light-sexleksaker. Har de det i Sverige?

Det var denna bilden från Mediamarkt som fick mig att tänka på vår olika inställningar och att det kanske finns något att lära sig av holländarna. Inte skämmas så förbannat.

Skev

2007-03-20T12:37:00.000+01:00

Jag fattar inte vad denna affischen vill uppnå.

'Postern är rak. Världen är skev. XXX(som står för staden Amsterdam).'

Om det inte varit för Amsterdamtecknet så hade jag trott att det var en Loesje

Rädd

2007-03-20T12:33:00.000+01:00

Det finns många saker man kan vara rädd för.

En kompis till mig är inte så förtjust i dockor, något jag alltid tyckt var ett tecken på svaghet - att inte ens palla titta på ett skyltfönster fyllt med dockor.

Men nu har jag börjat fatta vad han menar.

En roligare fobi vilken en annan kompis lider av är att hon inte pallar med glasspinnar av trä. Inte heller klarar hon av tanken att någon annan biter på en. Nu har hon barn..........

Orolig

2007-03-20T09:11:00.000+01:00

Pratade precis med min käre far. För ett tag sen fick han problem med synerven på vänster öga.

Det blev bara lite ledsyn över.

Nu visar det sig att han har en svullnad på höger synnerv. Ingen vet vad det är, inte heller kan de göra något åt det bara avvakta.

Kanske blir han blind.

En annan tokig grej

2007-03-17T12:55:00.000+01:00

Eva skrev i en kommentar här under att hon kände igen sig på min promenad genom John Irvings senaste bok - Until I find you. Om jag inte missminner mig så nämner han de här skulpturen. Om inte, så är den lika intressant för det.

Utanför, nära ingången, Oude kerk i Red Light kan man se den här handen som rör vid ett bröst. Det i sig är lite konstigt att den ligger infälld bland gatstenen och att man knappt ser den om man inte vet att den ligger där.

Men det riktigt konstiga är att ingen vet vem som har gjort den eller hur den kom dit. Den bara dök upp. Det är vad jag kallar street art.

Ben je gek?

2007-03-17T12:49:00.000+01:00

Jag vet aldrig riktigt hur jag ska förhålla mig till den här killen. Han står, nästan varje dag, utanför Nederländska bankens huvudkontor iförd shorts oavsett om det är vinter eller sommar. Till det har han en hemmagjord freestyle/walkman (klicka på bilden och kolla in) och ett par konstiga svetsglasögon.

Hans jonglerande verkar vara tvångsbetonat, att det är en Compulsive Behaviour Disorder av något slag.

Varje gång jag ser honom så vet jag inte om jag ska tycka synd om honom eller avundas honom.

Oavsett min åsikt så hoppas jag att han tycker att det är ok att vara tokig.

Utmanad 2

2007-03-14T11:59:00.000+01:00

Denna gången handlar det om ens liv i årtal med en 2 eller 7, typ apsvårt för någon som jag - utan minne. Tolken var den som utmanade mig.

1970 - föddes till stor glädje för mina föräldrar - hoppas jag. Att det sen har vänt ett par gånger och varit deras olycka, det är jag övertygad om .

1977- Onekligen ett av de mer spännande åren, för då började jag skolan. Något som antagligen är överdrivet spännande på individ nivå eftersom vi alla måste göra det. Men jag gillade skolan. Kinky, jag vet.

1982 jag var tolv år och storfavorit på alla Sódra Sandbys fritidsgårdars samlad DISCODANSTÄVLING. Ett par år senare vann jag den regionala discodanstävlingen..Travolta move your lazy fat ass!

1987 jag hade haremsbyxor och blev utstirrad på Lunds gator och torg. Hallå!! Vet ni inget om mode?

1992 Paris var min nya hemstad. Kindpussades med klubbvärdinnan på nyóppnade Queen och tyckte att vakna vid midnatt för att förfesta till 4 var det mest normala man kunde göra.

1997 - inte kommer jag ihåg vad jag gjorde. Pluggade, bodde i Sthlm och kände mig ensam trots alla vänner och allt som hände. Saknade kärleken, det kommer jag ihåg.

2002 det känns som igår men uppenbarligen är jag en gammal gubbe när jag säger något i den stilen. Min bäste vän tog livet av sig, och det var ett jobbigt år med mycket självrannsakan och insikt i hur folk reagerar vid dödsfall. Det är inte snyggt.

2007 är nu. Utan planer, utan pengar, trött och uttråkad. Men massor av hopp.

Utmanad 1

2007-03-14T11:09:00.001+01:00

Jag har tydligen fått 2 utmaningar, den första från Åsa är att man ska skriva 6 underliga saker om sig själv.

Jag har aldrig sovit en hel natt i sträck i HELA mitt liv. När jag var liten hade jag tydligen, kommer inte själv ihåg det, problem med andningen på nätterna och vaknade ofta av det. Tydligen var min mamma rädd att jag aldrig skulle vakna igen, så hon sov inte så mycket hon heller. Som vuxen har jag aldrig gått och lagt mig och bara vaknat upp morronen efter, det ska vändas, tänkas, kastas, kissas och så håller det på.

Måste tvångsmässigt uttala ord på andra språk i en bok; namn, adresser eller insprängda citat osv. Då måste jag säga det högt. Ok, i offentliga sammanhang kör jag en inombords högläsning för att inte skrämma skiten ur folk.

Jag gillar att gå till tandläkaren.

När jag bodde hemma och gick ut ville min kära mor att jag skulle öppna deras sovrumsdörr och viska hej när jag kom hem. Det slutade jag med när jag insåg att jag hellre var ovetande om seriemördaren i vårt hus, än att jag skulle få syn på min föräldrars avhuggna huvuden och inse att jag var nästa offer. Jag har alltid varit en hejare på att undvika onödig panik.

När jag äter saker som jag inte borde äta, chips och choklad etc, måste jag äta upp allt oavsett hur mycket det är. Ja, jag har ätit mer än ett halv kilo vit choklad på ett par timmar. För att komma ifrån det har jag sprutat diskmedel på godis så att det inte ens finns en chans att käka det.

Jag har ätit råa musslor på en 24-timmars restaurang i Paris för att få kópa en flaska vin klockan 9 på morronen. (ingen sprit utan mat policy). Hade diaree och kräkte i dagar efteråt, men har aldrig ens funderat på om det var värt det eller inte.

Nu skulle jag utmana 6 andra bloggare men jag måste fundera på det, återkommer.

Utmanad 1

2007-03-14T11:09:00.000+01:00

Jag har tydligen fått 2 utmaningar, den första från Ä

WHY?

2007-03-12T23:52:00.001+01:00

De här grejerna stod i fönstret till Holtkamp, en av Hollands mest kända sockerbagare. Men vad är detta, ett skämt? Eller driver dem med dreglande vindögda får så här till påsk. Dessutom kostar en sån här grej ungefär 170 spänn.

Söndagspromenad genom stan.

2007-03-12T10:11:00.000+01:00

Nästan alltid ligger den där i väskan, kameran. Men det har varit ett tag sen den kom ut för att ta bilder på stan. Själv går jag ju här varje dag, men igår kom jag att tänka på att det antagligen är mer intressant att se lite av Amsterdam för de som kommer in här på bloggen, än att läsa om mig och mitt liv.

Så nu får ni hänga med på en promenad.

(Oudezijdsburgwal)

En av de saker jag inte längre tänker på är att hela innerstan är från 1600-talet. Förutom att det är vackert och pittoreskt så måste det ju vara hur bra som helst för filmindustrin. Man behöver inte ens leta efter historiska platser eller bygga upp stora 'sets' á la Hollywood. Det är bara att flytta bilarna och ta bort trafikskyltarna sen kan man spela in vilken scen som helst varierande från Flickan med pärlörhänget till Oceans 12. Praktiskt.

Det är bara att gå rakt fram längs kanalen här ovanför så kommer man till Nieuwmarkt. Det är ett torg som kom till 1641 då man fyllde igen kanalerna som låg här. Det var för att man ville ha mer stad, så man stängde helt enkelt igen kanalerna och flyttade stadsmuren sådär en 800 meter öst. Nu är det ett stort torg som har en liten marknad och vänstrar som parkering genom veckan. Runt om ligger det caféer och taskiga resturanger. Igår var alla uteserveringarna fyllda, våren har kommit.

En av gatorna som går från Nieuwmarkt och leder in i hjärtat av Red Light är Bloedstraat, Blodgatan på svenska.. Gatan i sig är inte så intressant som man kan se. Men det finns antagligen inte en enda blodgatan i Sverige, åtminstone inte om man googlar.

Inte bara är det det makabra namnet som har gjort denna grändliknande gatan berömd.

2002 sköts två kända kriminella män ner på öppen gata.

De lättfotade damerna som sitter i fönstrena på denna gatan har ofta en välfylld trosa, de är transsexuella pre-ops.

Ingen vet med säkerhet varför det heter Bloedstraat. Det kan ha att göra med blodsrådet 1567 när reformerta mostståndsmän dömdes till döden. Men man tror också att gatan var en liten kanal på baksidan av klostret som grundades här 1462. En teori är att baksidan var sjukavdelningen och munkar på den tiden var förtjusta i att tömma folk på blod, åderlåta. Man tror att blodet helt enkelt kastades ut i vattnet bakomklostret.

Den här gatuskylten sitter kanske 20 meter ifrån Bloedstraat. Zeedijk som faktiskt var kajen gentemot öppet vatten i början på 1400-talet har idag blivit Amsterdams Chinatown. Jag älskar det faktum att de satt upp gatuskyltar på kinesiska.

Fram till mitten på 80-talet var Red Light helt annorlunda än nu. Idag är det en av de säkraste platserna att vara på. Men innan ville inte ens polisen ge sig in i området, det var helt och hållet kontrollerat av organiserad brottslighet. Zeedijk som går från Nieuwmarkt bort mot Centralstationen var helt igenbommat. Tydligen fick de som bodde där inte ens sin post för att brevbärarna vägrade att ge sig in på gatan. Men på 80-talet rensade man upp och nu är gatan fylld med Pekingankor som hänger i fönstren och kinesiska affärer som säljer allt från vinkande katter till örtmedicin.

På Zeedijk finns en grind som leder in till en gränd som heter Spooksteeg, Spökgränden. Precis som Blodgatan tycker jag att det är namn som fascinerar. Igår bestämde jag mig för att ta reda på varför gatan heter så.

Det har att göra med Helena, hon var kär i sin syster Dianas trolovade. Till och med så kär att hon tog livet av sin syster för att sen gifta sig med hennes fästman. 1753 ligger Helena på sin dödsbädd och bestämmer sig för att berätta vad hon har gjort. Hennes man som får höra detta kastar en förbannelse över hennes: 'Du ska för alltid vandra på den plats där du utfört detta onämnbara dåd'.

Nu påstås det att man kan se henne och höra hennes klagan vart 50:de år efter hennes död. Den 24 juli 2003 samlades den en hel del människor här vid Spoksteeg, men inget hördes. Så om man vill undersöka den historian får man vänta tills 2053 nästa gång.

På andra sidan Red Light ligger vattnet. Var vi slutade vår promenad med att dricka kaffe ute på brygan till Muziek Gebouw aan het Ij, Amsterdams nya konserthall.

Tragedier och brist på empati.

2007-03-11T11:03:00.000+01:00

På min gata i stan hittade jag det här 'klottret'. Det tilltalade mig direkt för att det var så sant. Men det är inget som vi i första taget skulle vilja erkänna. Vem vill vara den som säger saker som:

- Vilken tur att allt det där eländet hände så vi har något att skapa gemenskap runt?
- Vad bra att det var en stor olycka med en massa döda så vi kan känna oss svenska igen?
- Visst är det bra för stans sammanhållning att den där våldtäktsmannen är ute och springer?

Självklart skulle ingen säga det, inte heller tycka det.

Men att det finns en negativ sida av det positiva gör det inte mindre sant. Eller om man väljer att titta på det baklänges, att det finns en negativ sida av det positiva tar inte bort den positiva effekten.

Visst, jag kan se att det är så att folk sluter upp bakom en tragedi. Att vi söker varandra i svåra stunder. Att det är lättare att lägga armarna om grannen när något för jävligt har hänt.

Det är bra, för så måste det vara.

Men vad jag inte förstår är hur man kan känna så när det är inte finns någon som helst privat relation till tragedin. Vad jag menar är hur det kan kännas personligt bara för att det är på nationell nivå men helt ovidkommande på internationell. Vad är det som får folk att känna med just vissa saker?

Estonia och Tsunamin är ett par av dessa händelser som får mig att känna mig som som en dålig människa utan ett uns empati. För om jag ska vara ärlig så känner jag inte tårarna välla upp när jag tänker på de stackare som råkade ut för dessa fruktansvärda händelser. Visst rent logiskt förstår jag tragiken och smärtan, men jag tycker inte att det är värre för att de är svenskar och att de råkade ut för just detta. Lider jag av brist på empati?

Varje år dör mellan 400-500 i svensk trafik.
39, 5 miljoner människor lever med HIV.
16 000 barn dör varje dag av hunger.

Men det gråts det inte över.

Lady Di dog, då gräts det. Dokumentärer, filmer, böcker och spaltmil av tidningsartiklar. Känslorna svallade, men för vad?

För en individ, en symbol som dog i en trafikolycka eller för att engelsmännen skulle känna sig engelska, förstående och känslosamma?

Så visst är det sant, vi behöver de där tragedierna för att känna oss mänskliga, samtidigt som vi skiter i eller kanske det är så att vi inte pallar tänka på de saker som får oss att känna oss så där pyttesmå.

Saker som man ibland skulle vilja ha ogjort

2007-03-10T16:27:00.000+01:00

Det finns få saker som kan vara så fula som tatueringar. De blir dessutom fulare när man tänker på att det kommer att stanna där de är.

Idag var några kompisar över och vi var tvungna att skratta åt våra tattueringar. Men vi kunde inte komma fram till vilken som var fulast. Eller var det bara finkänslighet?

Var med och rösta!

DN förlorar allt förtroende

2007-03-09T11:51:00.000+01:00

Är det någon som helst skillnad på Aftonbladet och min älskade DN?

När jag ser att de har en lite artikelserie med tillhörande TV-inslag om hur man uppför sig i Stockholm då tappar jag förtroendet för tidningen.

Kanske var det ett skämt.

Kanske är det bara dålig smak.

Kanske är det ett uttryck för det mindervärdeskomplex som staden lider av.

Kanske ska jag bara låta bli och tänka på det.

Tekniskt efterbliven

2007-03-09T11:48:00.000+01:00

är det vad jag är eller vad är det frågan om.

Jag vill kunna kolla in filmer och dokumentärer från SVT i soffan, så jag har skaffat en trådlös router. Installera ska vara hur lätt som helst. Men inte funkar det för det.

Datorn får kontakt med routern, men den får inte någon kontakt med nätet. Vad gör man?

Trött.

Ångest och polska tandläkare

2007-03-06T16:53:00.000+01:00

Har precis kommit över en svettattack som var orsakad av panik. ( jag skämtar inte.)

Det är inte så smart att säga upp sig utan jobb. Det har jag långsamt kommit fram till, inga pengar och inget stöd om det skiter sig. Nu kan ni ju säga att det där borde jag ha tänkt på innan. Vilket är helt sant.

Men idag var jag hos tandläkaren. 4 hål och en trasig lagning kom hon fram till. Det kommer att kosta minst 500 euro, något jag absolut inte har nu när jag måste bereda mig på att betala räkningar och inte har någon inkomst.

Det måste ju ske. Så vad ska jag göra. Betala de 500 sura eurona eller ska jag dra till Polen och kanske betala lika mycket men få en gratis semester inräknat?

Min käre pojkvän kommer att föreslå det senare.

Krakow here we come - maybe.

En heteroråtta i pizzan

2007-03-01T12:27:00.000+01:00

Det finns olika typer av lögner.

Vita lögner, oftast för att inte behöva förklara sig och helt oharmligt för andra.

Överdrifter för att göra sig själv, andra eller en historia mer intressant. Något jag dagligen använder mig av, kanske inte alltid med lyckat resultat.

Nödlögnen när man står där med skägget i brevlådan. Det där som bara slinker ur en för att det antingen blir för pinsamt att erkänna vad man höll på med eller för att undvika skuld.

Blånekandet, också det är en lögn. En riktigt pissig sån för hur dumt är det att inte ge med sig när man vet att man har fel - och resten av världen vet det. Typ, cigarrer och vita hus.

Reklam, inte fan blir vi smalare av att äta Kellogs, inte får vi vitare tänder av Colgate inte heller blir man lyckligare av Cola light. En av de bästa lögnerna för vi går på det om och om igen.

Den planerade lögnen, den värsta av dem alla. Typ, näee jag var inte där när någon mördade honom, jag var hemma och tittade på tv. Eller-Älskling, jag måste jobba över ikväll......

Sen finns det heteroråttan, som skiljer sig lite från den andra råttan-i-pizzan-historierna för de sistnämnda är inte riktiga lögner. Folk har ju hört om hur deras kusins faster som bodde granne med någon som campade med deras systerson förrförra sommaren, att de minsann.............

Men heteroråttan är alltid berättad ur ett jag-perrspektiv, kanske är det bara en överdrift men den återkommer alltid.

Som här. Vem är han förresten och vem bryr sig?????

Typ alla hetrokillar jag känner som varit på en bögklubb eller bar påstår sig ha blivit nypta i rumpan.

Yeah right?

Varför skulle någon vilja knipa deras saggiga bakdelar? Vem kniper någon i baken? Det känns som ett förlegat Lille Fridolf trick att nypa någon baktill.

Själv har jag ALRDRIG blivit nypt i häcken och den ser inte för illa ut, eller gjorde är kanske det rätta tempuset. Inte heller någon annan bög jag känner har blivit nyp i röven.

Så varför detta behov för heterokillar att känna sig attraktiva inför andra män? Vad är detta för ett dolt behov av att vara homo-attraktiv? De kanske vill ha sig ett nyp .

Jag kanske inte gillar krukväxter men det här är min nya favoritkonstnär

2007-02-27T22:20:00.000+01:00

Ibland lönar det sig att titta på tv. För då kan man stöta på saker som man inte har en aning om, i mitt fall konstnären Jan Mankes.

(alla bilder snodda från http://www.mankes.nl/)

Krukväxter är för mig ett mysterium

2007-02-26T19:14:00.000+01:00

Inte så att jag inte fattar att de finns eller att jag tycker att de är konstiga.
Men jag fattar inte varför man vill ha en krukväxt. Vi har väl alla något vi tycker är estetiskt mindre tilltalande om man vill uttrycka det så, eller så kan man säga något man tycker är asfult, tacky och smaklöst. Krukväxter är det för mig. Inomhus, that is.

Nu fick jag säkert 98% av befolkningen emot mig. Men vad är så snyggt med en grön palm i ett hörn, eller pelargonior i köksfönstret?

Jag kan sträcka mig till att ha snittblommor.

Helst vill jag ha grenar.

Gör det verkligen ont när knoppar brister?

Fulaste tatueringen
	lilljavel
	Grej
	Sailor
	Fantasy

pollcode.com free polls